Apple, nu störst i världen

Apple är världens största mobiltillverkare.
I alla fall om man ska tro siffrorna som nyhetsbloggen Appleinsider nyligen presenterade.

En omsättning på 10,47 miljarder USD – bara genom försäljning av Iphone. Apple hade ett minst sagt lyckat fjärde kvartal 2010. Enligt Appleinsider gör succésiffrorna Apple till världens största mobiltillverkare, skriver IDG.se.

Nokia som hittills varit störst, hade en omsättning på 11,7 miljarder. Men de siffrorna inkluderar produkter som inte är mobila enheter, vilket gör att det finska företaget nu får lämna över förstaplatsen till företaget bakom Iphone. Appleinsider vill dessutom addera Apples omsättning från Itunes som låg på 1,4 miljarder dollar under det fjärde kvartalet. Det är dock högst osäkert om Nokia håller med om Appleinsiders analys.

Modernatider

Kampen om de svarta guldet

Oljan är ständigt i fokus. Hör du till skaran som tror på ett ökat oljepris finns spännande investeringsalternativ.

Vi är beroende av oljan

Oljan har givit den moderna människan enorma fördelar. En liter olja innehåller lika mycket energi som krävs för fjorton dagars kroppsarbete, tio timmar om dagen. Svensken konsumerar i genomsnitt 12 fat olja per år, vilket motsvarar 68 år av manuellt arbete – varje år!

Utan oljan skulle vi med andra ord behöva 68 slavar för att kunna utföra alla de sysslor vi ägnar oss åt i dagens samhälle.

Sifferleken säger mycket om hur oljeberoende vi är även i Sverige, som ändå räknas som ett av de minst oljeberoende länderna i västvärlden. USA konsumerar exempelvis runt 23 fat olja per person och år. I rättvisans namn ska dock sägas att Sverige tillhör ett av världens mest energiförbrukande länder om vi ser till all energianvändning (inklusive el och biobränslen).Sverige förbrukar 245 miljoner BTU (British Thermal Units) per person och år jämfört med 334 för USA. Storbritannien (162), Frankrike (181), Tyskland (178) och Danmark (161) använder alla betydligt mindre energi än Sverige.

I Sverige används oljan framför allt för transporter. Nya företeelser som långpendling, ”just in time”-transporter, bilburen detaljhandel i köpcenter och större rörlighet har gjort oss alltmer beroende av privatbilism, lastbilstransporter och flygtrafik.

Många tar för givet att denna utveckling kommer att kunna fortsätta. Fortfarande görs miljardinvesteringar som bygger på att energin ska fortsätta flöda.

Lastbilstrafiken inom EU beräknas öka med en tredjedel under kommande år, nya köpcenter byggs på löpande band runt våra städer. I Stockholm satsas på Förbifart Stockholm för många miljarder.

Helt beroende av import – men vad händer sedan?

Sverige importerar all olja från utlandet. Tre länder står för nästan en tredjedel var: Norge, Ryssland och Danmark. Att importera olja från våra grannländer är naturligtvis praktiskt, men frågan är hur länge dessa oljetillgångar kommer att räcka.

I Nordsjön inleddes oljeutvinningen i slutet på 1960-talet, men redan för knappt tio år sedan nådde produktionen sin topp.

De stora fält som hittades har producerat sin olja rekordsnabbt, och har därefter börjat sina.

Storbritannien, som var först med utvinningen i Nordsjön, nådde sin topproduktion 1999 och har sedan snabbt förvandlats från oljeexportör till oljeimportör. Norge nådde sin topp 2001 och i dag är produktionen av olja snart halverad.

I Danmark går produktionen också ner snabbt. Danskarna konsumerar större delen av sin olja själva, och det som blir över säljs till Sverige. Danmarks oljeöverskott sjunker snabbt och redan 2015 räknar den danska energimyndigheten med att Danmark inte längre har någon olja att exportera.

Vi har också gjort en studie som bekräftar energimyndighetens prognos, säger Mikael Höök som är doktorand och forskare vid Globala Energisystem, Uppsala universitet.

Även Norge brottas med krympande oljeproduktion och inom ett decennium kan Sverige förlora två tredjedelar av sin oljeförsörjning. Vi har försökt ta reda på om Sverige har någon beredskap för denna situation, men varken energimyndigheten, krisberedskapsmyndigheten eller transportmyndigheten verkar ha någon plan, säger Mikael Höök.

Svenska myndigheter utgår helt enkelt från att olja fortsatt kommer att kunna köpas på världsmarknaden. Under lång tid har frihandel och internationellt handelsutbyte varit självklara förutsättningar för den svenska ekonomin. Men som Financial Times utrikesredaktör Gideon Rachman nyligen påpekade är detta inte längre någon självklarhet.

Över hela världen agerar nu stormakterna för att säkra sin tillgång på energi, mat och i vissa fall vatten. Tilltron till globaliseringens handelsbaserade system – där länderna alltid kan handla vad de behöver på den öppna världsmarknaden – får ge vika för individuella nationers ansträngningar för att säkra försörjning.

Modernatider

”Evenemangsindustrin är en tillväxtmotor”

Stockholm, 14 jan – Sponsrings- och eventföreningen vill få fler stora internationella event till Sverige, och vill också att all sponsring ska vara avdragsgillt.

Dagensmedia.se frågar branschorganisationerna om deras viktigaste frågor för 2011. Sponsrings- och eventföreningen har två frågor de tycker är viktiga att driva i år.

Vi fortsätter att driva frågan om vilka resurser regeringen tänker lägga och hur man ska samordna insatserna för att få stora internationella evenemang till Sverige. Evenemangsindustrin är en tillväxtmotor för hela landet och trots detta är upplevelseindustrin förvånansvärt oprioriterad politiskt, säger Maria Guggenberger, vd på Sponsrings- och eventföreningen.

Organisationen arbetar också för att alla kommunikationskanaler ska ha samma värde och samma villkor.

En annan prioriterad fråga är att all sponsring ska vara avdragsgill. Det är kommunikationskanalens värde för sponsorn som ska avgöra och den ska bedömas på lika villkor oavsett om det gäller sponsring av kultur, idrott, underhållning eller humanitära organisationer.

För att lyckas med frågorna jobbar organisationen för att de ska komma upp på agendan i de olika partierna. Detta gör man genom lobbyarbete och seminarier i utbildande syfte. Utöver det blir det debatt i medierna, och man vill också hitta samarbeten med andra organisationer som har liknande mål.

Avdragsrätten för sponsring är ingen ny fråga, Sponsrings- och eventföreningen har drivit arbetet sedan länge.

Dessa frågor är något vi jobbar med kontinuerligt, arbetet har pågått i flera år och vi hoppas såklart på ett genombrott.

Modernatider

2010 – rekordår för friskolor

De stora friskolorna tjänar allt mer pengar. 2010 kommer att bli ett nytt vinstrekordår för de stora friskolekoncernerna. Det visar en genomgång som Rapport gjort.

2010 kommer att bli ett nytt guldår för ägarna av privatägda skolor i Sverige. Rapport har gått igenom alla Sveriges cirka 600 grund- och gymnasieskolor som drivs som aktiebolag.

150 av dem gjorde vinster på över en miljon kronor under 2009. Cirka 20 stycken tjänade över tio miljoner kronor i rörelseresultat. Totalt var rörelsevinsterna cirka 800 miljoner kronor.

Hälften av den vinsten hamnade hos de fem största skolkoncernerna som numera alla kontrolleras av riskkapitalbolag och investmentbolag. Störst rörelseresultat hade den snabbväxande koncernen Academedia som gjorde en rörelsevinst på drygt 180 miljoner kronor. Koncernen, som ägs av riskkapitalbolaget EQT, vars fonder finns på skatteparadisön Jersey, har de senaste åren växt mycket snabbt genom uppköp. Bland annat ingår numera Vittra-skolorna och IT-gymnasiet.

Andra riskkapitalkontrollerade skolkoncerner som gör tvåsiffriga miljonvinster är Pysslingen och Baggium. I år kommer vinsterna för de privatägda aktiebolagsskolorna som går plus att närma sig en miljard kronor, visar en enkät Rapport gjort med flera av de största koncernerna. Och de riskkapitalägda skolkoncernerna växer snabbt.

Det kan vara så att Academedia kan bli tre gånger så stort innan EQT bestämmer sig för att sälja, sade Academedias styrelseordförande Ulf Mattsson till Uppdrag granskning i september.

Sverige är ett av få länder i västvärlden som tillåter att skolor som finansieras med offentliga medel får drivas som aktiebolag och dela ut vinster.

Men just nu förhandlar regeringen och delar av oppositionen om att begränsa möjligheten till att dela ut vinster till ägarna. Frågan om skolor och vinster är just nu mycket känslig. Rapport har sökt representanter för flera av de riskkapitalbolag som kontrollerar de största friskolorna. Men ingen vill prata om företagens vinster.

Det är väl jättebra att vi har fått upp ögonen för att vinst kan vara en väldigt bra drivkraft, sade förre finansministern Kjell-Olof Feldt, numera ordförande för Friskolornas riksförbund till Uppdrag granskning i augusti.

Enligt en färsk undersökning från Lärarförbundet är det stora skillnader på kommunala och privat drivna skolor. Skillnader som till viss del kan förklara lägre kostnader och ökande vinster för de privatägda skolor som gör vinst. Det handlar bland annat om lärartätheten, andelen behöriga lärare där skillnaden är stor, antalet kvadratmeter per elev, tillgång till skolbibliotek etcetera.

Modernatider

Vad är Gold Standard?

Was ist das „SWISS FORT KNOX “?

Stockholm, 12 nov – Nu när guldpriset nått rekordnivåer och världsmarknadspriset på guld bara forsätter att stiga kan det vara på sin plats att kanske börja snegla på det sen 1972 avskaffade Gold Standard systemet då valutor var knutna till guldet.

Gold eller guld på svenska är en av de äldsta formerna av pengar från individer och samhällen. Gold Standard är med andra ord ett monetärt system där pengarna i omlopp oftast papperspengar, har ett värde direkt knutet till en guldreserv. Det innebär att valutor kopplade till guld också blir fasta i förhållande till varandra, en förutsägbar valutaväxling. Motsatsen till en Gold Standard valuta är en Fiat valuta vilket innebär att centralbankerna har förmåga att höja eller sänka penningmängden utan hänsyn till någon fast norm.

När ekonomiska historiker hänvisar till Gold Standard hänvisar de generellt till International Gold Standard etablerat i slutet av 1800-talet. Efter silvrets bortspolande med valutakrisen i England som kulminerade i att USA avbröt alla utbetalningar av silver, började den internationella Gold Standarden 1871 då ett enat Tyskland upprättade Reichsmark som en strikt Gold Standard valuta. År 1900 hade nästan alla globala ekonomiska stormakter följt efter och knutit sin valuta till guldet.

Detta första Gold Standard system nådde sin första kris i slutet av första världskriget. Den höga kostnaden som resultat av kriget tvingade Storbritannien att gå från en strikt Gold Standard till Fiat valuta. Versaillesfördragets villkor tvingade Tyskland att lämna över mycket av sin guldreserv i krigsskadestånd i ett försök att stärka guldreserven för de vinnande nationerna. En bieffekt var dock att Tyskland inte hade tillräckligt med guld för att stå fast vid Gold Standarden trots att landet hade kvar sitt stora industriella övertag och inte heller Tyskland hade något annat val än att flytta sin valuta till en Fiat valuta.

Tyskland och Storbritannien lyckades dock tillfällig att återgå till Gold Standard i mitten av 1920-talet men andra stora ekonomier, inklusive USA var dock tvungna att lämna den som en följd av depressionen. International Gold Standard dog officiellt vid Londonkonferensen 1933 där de deltagande nationerna inte kunde komma överens om värdet av guld i sig självt och följden blev alltså att valutor knutna till guld avskaffades. Efter andra världskriget väcktes röster på nytt och inflytelserika ekonomer som John Maynard Keynes argumenterade framgångsrikt att man borde återgå till en Gold Standard och valutor började åter knytas till guld under Bretton Woods-avtalet. Men så 1972 kom det definitiva sammanbrottet av Bretton Woods i en tid präglad av fritt flytande valutor och guld förlorade sin status som grund för centralbankers reserv redovisning.

Medan ett system med fasta valutor ibland tillåter enorma och ofta helt orimliga expansioner i världshandeln, var Gold Standarden skonad från dessa allt oftare problematiska expansionsökningar. Eftersom guld tenderar att växa långsammare än länders ekonomier är Gold Standarden mycket deflationistisk. Förenta staterna till exempel genomgick perioder av deflation i så länge som 14 år efter att man bytte till en Gold Standard. Enorma lokala snedvridningar kan också förekomma när man inte knyter valuta och värden till guld, under den stora svälten på Irland till exempel var det mer lönsamt för Irland att exportera potatis till England än att sälja den till den svältande lokalbefolkningen. Men genom Gold Standarden är världshandeln mer förutsägbar och tvingar myndigheter att avskaffa importtullar men även en rad skatter på sina egna medborgare. Kreditgivningen blir också mycket mera varsam eftersom regeringar och centralbanker inte har samma möjligheter att trycka upp mer pengar när ekonomin behöver det.

Modernatider

Protästern i Frankrike fortsätter

Frankrike, 31 okt – Protesterna i Frankrike
fortsatte i veckan sedan det franska parlamentet godkännt ett lagförslag om höjd pensionsålder för mindre pensionsförmåner från 60 till 62 år och från 65 till 67 år för de med fulla pensionsförmåner.

Det skiljer sig inte nämnvärt från pensionsregler som träder i kraft i andra länder som bland annat USA där 62 år gälller för mindre pensionsförmåner redan sedan tidigare medan åldern för full pension beräknas öka från 66 till 67 år för den yngre arbetarkåren.

Vad som däremot gör att Fransmännen sticker ut jämnfört med andra västländer är att väldigt många går i pension när de är relativt unga i Frankrike. Siffrorna som sammanställts av organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling visar att 2009 stod endast en av fem fransmän i åldern 60 till 64 år till arbetsmarknadens förfogande medan siffran i USA var tre gånger så hög, där 61 procent av männen i denna åldersgrupp var i arbete eller stod till arbetsmarknadens förfogande. I Japan var så många som tre fjärdedelar i ålderskategorin fortfarande aktivt i arbete.

Generösa sociala bidragssystemen har länge gjort det möjligt i flertalet västeuropeiska länder att sluta arbeta relativt tidigt, men Frankrike sticker ut även i denna statistik bland sina västeuropeiska grannländer. I Tyskland arbetar drygt hälften av männen i åldern 60 till 64. Även i Italien, ett land med stark känsla för devisen att människor skall arbeta för att leva snarare än att leva för att arbeta är andelen män som fortfarande arbetar i åldern 60 till 64 år högre än i Frankrike. I Italien står tre av tio mot Frankrikes två av tio fortfarande till arbetsmarknadens förfogande.

Diagram som modernatider tagit del av visar nivåer för andelen män i olika åldersgrupper som fortfarande arbetar eller söker arbete för sex olika länder. Två asiatiska länder som anges, Japan och Sydkorea mäts lite annorlunda där man som regel arbetar livet ut och således aldrig går i pension. Nästan en fjärdedel av de sydkoreanska männen över 75 är fortfarande i arbete, liksom 14 procent av de japanska männen. I USA arbetar eller söker fortfarande en av tio män arbete medan siffran för Frankrike ligger på 0,5 procent för män över 75.

Annorlunda uttryckt är sannolikheten att en koreansk man över 75 år fortfarande arbetar större än att en fransman i tidiga 60 års åldern gör det.

Om det sedan är bra eller dåligt att personer med hög ålder fortfarande arbetar är inget som statistik och diagram kan avgöra. Om det fortfarande arbetar för att de älskar sina arbeten eller för att de helt inte klarar sig utan extra inkomsten från sitt arbete.

Många europeiska regeringar har dock på allvar börjat inse allvaret och oroar sig för att statsskulderna tillåtits växa alldeles för mycket, ett problem som dessutom kommer att intensifieras när nu en stor del av den arbetsföra befolkningen passerar 65 år och därmed går i pension istället för att betala till pensionssystemen.

En O.E.C.D rapport från 2007, visar att cirka 17 procent av den franska arbetarkåren var över 65 år, en relativt låg siffra för Västeuropa. Siffrorna för Italien och Tyskland var 20 procent medan det relativt unga USA bara hade 13 procent av den arbetsföra befolkningen över 65. Siffror som vittnar om att många länder i västeuropa, framförallt Frankrike kommer att få göra mycket mer än man hittils gjort för att ha en rimmlig chans att klara sina pensioner.

Modernatider

Arlanda express